Alla färgers moder, ljuset, originally uploaded by johanmede.
Some rights reserved

Vy österut från vår sommarstuga, varje gång vi är där så är det lika härligt att se.

Varje år.

Utan att tröttna.

Fridfullt långsamt betrakta solens strålar kämpa sig över kanten.

Outtröttligt!
Flera fotografier i samma set på Flickr

Eller:
- besök Fotosöndags grupp på Flickr för fler bilder

Det firade jag igår istället. Genom att åka till söderåsen, skäralid och kända svampmarker. Förvisso brukar det bara bli sopp, aldrig kantarell. Det blev ändring på det igår

Med nyvunna kantarellglasögon var hoppet högt ställt.

Det fanns kantarell. Mest trattisar, men det är tacksamma att plocka. Bara att sätta sig ner och kamma in.

Med hundarna som sällskap gav det en riktigt skön och fridfull start på helgen.

Mer än ett konstaterande av Svampens dag blev det inte. Konstaterar också att det verkar vara ett kantarellens år.

Förra helgen lovordade jag de småländska skogarnas gula guld. Denna helg vill jag lyfta de skånska höjderna till skyarna. De levererar likaväl. Visst, vi hämtade hem mer i Småland, men vi var fler och ute längre tid. Jag gillar Skåne, särskilt idag – när det var folktomt i skogen. Verkligen fint!

Nu är den här, den efterlängtade starten på säsongen! Jaktsäsongen.

Det var bockpremiär i tisdags, som jag skippade av flera skäl – bl a prioritering av samvaro med familjen, sommarlovets sista dag. Men igår kväll gjorde jag ett besök i tornet, med vaga förhoppningar att springa på en bock – men det är just det som är grejen. Det spelar liksom inte så stor roll. Det är inte skjutandet som är grejen!

Jag har jagat sedan slutet av 1990-talet och på alla dessa år har jag bara skjutit en bock i augusti. 1st! Men chanserna har funnits och gudarna ska veta att jag ägnat många timmar i torn och på marken.

Min förkärlek ligger egentligen för att åka ut tidiga morgnar och se naturen vakna. Vad det är som lockar? Är det mysigt att kliva upp när andra går hem från krogen, ställa klockan på 3.30? Nja, det handlar väl lite om när man går och lägger sig – men det är något annat som drar.

Att smyga ut i nattmörkret, vara på plats minst en timme innan solen går upp, det är så spännande man kan göra sig i dryga 40-årsåldern. Att i gryningsljuset se de nattaktiva djuren göra sig iordning för en dag i ljus. Att stilla John Blunds försök att grusa igen ögonen genom en eller flera koppar kaffe. Att sitta och filosofera (kolla iPhone:en) och tro att allt är kört, allt vilt som bortblåst – för att lyfta blicken och upptäcka en rådjursget med sina två kid stå 30 meter bort och mornar sig. Hur f-n kom de dit?!

Skulle det råka komma fram en bock så håller de sig ofta i utkanten av synfältet eller utom räckhåll för bössan. Men tillräckligt nära för att pumpa ut adrenalin i lagom doser. Vips har det gått 4 timmar och det är dags att packa ihop…

Eftersom jag sällan skjuter något så brukar jag bli färdig lagom till att åka hem och väcka resten av familjen. Det har till och med hänt att jag packat ihop i bilen, svidat om och åkt till jobbet.

Nu har vi alltså passerat den 16:e augusti och de olika premiärdatumen kommer att avlösas, men de står sig fortfarande slätt mot bockjaktspremiären. Premiären av alla premiärer.

Jag tar fasta på jägarexamens lärares ord; man ångrar aldrig de skott man inte avlossar.Det är inte sista gången jag går ut i gryningen utan att skjuta ett skott!

ps. det finns en premiär till som lockar, att åka på ripjaktspremiär 25:e augusti, mest för naturupplevelsen och att rasta fågelhundarna några dagar – men fjällen ligger kvar och är ganska fina i september/oktober oxå – får väl se om vi kommer oss upp någon gång!? ds.

Jag har dessutom sänkt priset på Blocket-annonsen en aning, egentligen galet eftersom vi den senaste månaden investerat lika mycket som priset sänkts (bytt bromsok, motor till vindrutespolare bak och 18000-milsservice).

Sa jag att den är nybesiktigad utan anmärkning?

Känns det oroligt att köpa bil av privatperson? Blocket har en fin begagnatförsäkring som täcker det mesta som kan hända och ger samma trygghet (eller mer?) som du när du köper begagnad bil av en bilhandlare.

Läs mer om den här!

Jag är barnsligt förtjust i kräftor, redan sedan barnsben.

Det händer mer än en gång om året att vi kör kräftkalas hemma. Igår hände det. Kräftor till mig och hustrun. Räkor, kräftskärtar och färdigskalade kräftor till ungarna.

Idag, sådär 12h efteråt, känns det fortfarande bra. Lite bättre faktiskt, särskilt när resterna står i kylen och puttrar i kastrullen – redo att bidra till kvällens måltid oxå.

Så ikväll blir det skaldjursoppa på fina kräft- och räkskal.

Kräftskivan vi hade igår är sagolikt mysig. Och god.

Kan inte låta bli att göra paralleller till äktheten i kräftindustrin – det var bättre förr… Nu känns kräftorna utplockade och sorterade. På gott och ont. Förr i tiden var det augusti som gällde och då fanns det både små, romfyllda honor och stora hannar med smörfyllda skal.

De finns säkert idag med, men sorterade och sålda för sig. Helt naturligt, som allt annat som det går pengar i. Men det suger.

Vi ville se lite mer än kaklet vi sprungit in i så vi käkade några fina nötiga burgare på ett hak inne i Billund och drog norrut!

Tog en tur till Silkeborg Rovfugleshow som var en positiv överraskning. Klart värt extraturen norrut. Hökar, falkar, ugglor och örnar på programmet – blandat med en rolig, intressant och omväxlande dragning om fåglarna. Närkontakt i allra högsta grad!

Visste du att man kan kombinera Falkjakt med stående fågelhund?! Falken följer fågelhunden och när den hittar och stöter upp exvis fasanen så sköter falken resten av jobbet! Snacka teamwork!!

När jag var i yngre tonåren tillbringade vi många dagar på Fyn och ön Thurø. Givet att vi tog den vägen hem. Stopp i Svendborg för att käka, supertrevlig stad!! Ner mot urmysiga Thurø som verkligen är en typisk dansk liten ö med bykärna. Det var kvällning och ungarnas tålamod tröt långt tidigare så vi la Thurø i minnesbanken för återkomst vid framtida tillfälle. Jag vet att ständerna är sagolika, revet på sydspetsen häftigt och hela ön är bara dejligt gemytlig… Det är nära oxå – 2,5h hem.
Tack vare fina vägar och framförallt nya och smidiga broar över Bælt och Sund.

Bandet till allt blått guld på Lalandia

Enkel hantering och utcheckning på Lalandia

Silkeborg Rovfugleshow

Canadensiska Hornugglan Vinnie - ett år

Legoland var en smidig anläggning där de tänkt på det mesta. Mycket attraktioner och allt ingår. Utom en. Den enda begivenheten som var fullsmetad med reklam och sponsring – den kostade pengar. Bilkörskola för barn. Vet inte vad den kostade, men principiellt Statoil och Toyota: – borde inte sponsringsavtalet omfatta inträdet till er körskola?
Det var åkattraktioner för alla åldrar, typer och sinnesstämning. Få av alla. Alla ska med, det gillar jag! Vi gjorde nästan alla, utom de som var liite för läskiga i ungarnas smak.
Det som faktiskt satte mest bestående intryck är detaljrikedomen i allt de hade. Enorma kreationer av lego, fulla med små sinnrika och levande detaljer. Utöver det stod figurer utplacerade – oxå fulla med detaljer. Kul, och även det som ungarna fastnade mest för.
På minussidan var att vi tänkt bada i ”badlandet”. Det var stängt för underhåll, det var inget i jämförelse med lalandias vattenland men ändå. Två ryggsäckar med badkläder hade vi kunnat lämna därhän. Men men, vad är väl lite motion för rygg, armar och ben…
Maten var ingen höjdare, hade vi hört, så vi tog en bastant frukost, hade med lite kycklingben (färdiga och frysta, tinade lagom till lunch ) som vi kompletterade med köpt fika/glass på plats.

Lalandia ägnade vi gårdagen till och det var blött! Ett vattenland helt enkelt. Fullt med rutschbanor, bassänger, bubbelpooler och avkopplingsställen. Några rejält fräcka banor som man åker på med mattor, singel- resp dubbelgummiringar eller 4-personersflottar! Allt för familjen, alla ska med!

Sammantaget kan jag ge en samlad bild av dessa anläggningar – de är fullkomliga. De har sinne för detaljer och de har en härlig inställning bland sin personal! På alla ställen där vi möttes av människor var det med glädje och ett leende på läpparna.

Det var en härlig harmoni på bägge ställena, jag tror vänligheten bland personalen var en orsak till lugnet. Till och med i ett vattenland, fullt med ungdomar var det ett stoiskt lugn. Lovely!

Jösses, Danmark er dejligt!

Igår em kom vi till Lalandia Resort. Vilken kontrast jämfört med stillsamma Rømø.
Plastigt, kommersiellt, familjeanpassat och utstuderat. Men smidigt, nytt och fräscht på ett vis.

Det är en anläggning som är ca 2år gammal, så jämfört med den i Rödby är det mer fräscht. Men mycket är likt. Lekland, vattenland, idrottshall, uppträden och mycket restauranger.
Det första som möter besökaren är en jättestor torgyta, som ett spanskt mysigt torg, kringgärdat av caféer och restauranger. Som utomhus, men det är inomhus. Scary.

Mycket danskar, norrmän och svenskar. Inga tyskar här inte…

Det som kanske skiljer Billund- från Rødby-anläggningen är närheten till Legoland. (i Rödby finns visserligen Knuthenborg Park  och närheten till Tysklandsfärjorna, men…)

Närheten till Legoland ska vi pröva idag.

Hinner, och orkar vi, så tar vi en sväng till vattenlandet på Lalandia ikväll. Annars har vi en hel dag Lalandia imorgon… Eller Legoland igen.

Who knows?

Legoland är nytt för oss, så vi skriver ett tomt blad här. Lär behövas mer än en dag för att se landet, vi får se.

Det är många hus här. Alla ser nästan likadana ut. Men fräscha.

Fräscht hus oxå…

Lika ovant av att åka på längre semester till Danmark så är vi än mer ovana att bo på camping. Ny grej för oss. Denna camping blir ett mellansteg till slutmålet: Lalandia och Legoland (vi ville se lite mer: Jylland och Rømø).
Utöver att det är enkelt och effektivt att checka in – antingen är alla campingar vanda vid att det måste gå smidigt, eller så är det en effekt av att ligga så nära tyska gränsen. In, bokningsnummer fram, betala och ut igen. 2,5min.
Livet på en camping är annorlunda. Jag håller mig vid det konstaterandet. Annorlunda.
Konklusionen av campinglivet är: det är inget för oss.
Folk överallt. Liv och låda. Ungar. Gamlingar. Hundar (vilket i sig är kul… När de är tysta…).
Påträngande. Det är ordet.

I rätt sammanhang är campinglivet kanon, men just nu, med behov av avkoppling och egentid, är det inte så. Vid hundutställning, jaktprov, tälta med kompisar eller så – kanon. Men inte nu.

Kan dock inte annat än att imponeras över tyskars utrustningsnivå. Prylar, satellit-tv-paraboler, 4-hjulingar, cyklar, strandsegelfarkostrar (tingestar på tre gummihjul, särskilt bra på milsvida stränder på Jylland?) och enorma husbilar och husvagnar.

Danskar är härliga. Danmark er dejligt! På en gårdsbutik köpte vi eget gårdsvin anpassat för gårdens lamm- och nötkött. Tillsammans med egenodlade ”jordbær” och ”kartoffler”.
Ser fram emot den danska vistelsen!